Ikväll var det målar- och tecknarkväll hemma hos mig. Fram åkte stora blocket, alla pennor, suddit, pennvässar'n, akvarellfärg, alla möjliga sorters penslar och jag satte mig på verandan för att måla av omgivningen. Det var ganska länge sedan jag tecknade, i vintras måste ha varit senaste gången, i och med att jag gick en tecknarkurs på ABF i Göteborg. Jag kan inte säga att jag blev särskilt bra av att ha gått den och jag lärde mig inga särskilda tecknartekniker vad jag minns. Men en sak lärde jag mig i alla fall, och det var hur man ska tänka när man ska rita!

Innan jag gick kursen tänkte jag mest att jag skulle rita av vad jag såg, det som var synligt, utan att tänka närmare. Det gick aldrig särskilt bra. Nu har jag förstått att, om man verkligen ska kunna rita ett objekt så att det blir trovärdigt, vare sig om man ritar av något man ser eller om det är i ens fantasi, måste man förstå objektet. Man måste förstå varför det ser ut som det ser ut - hur och av vilket material det är uppbyggt och vilka yttre faktorer som på verkar dess utseende, då framför allt ljus från olika källor. Detta kanske är självklart för många, men jag tänkte i alla fall inte på det sättet innan jag gick kursen. Det är fascinerande att bara tänka på det sättet när man betraktar sin omgivning, utan att teckna av det. Till vardags betraktar jag bara omgivningen ytligt, jag ser det som är viktigt. Men att verkligen analysera den, det är en speciell känsla. Det finns så otroligt mycket detaljer i alla föremål, detaljer som man kanske inte märker förrän man analyserat det ett bra tag.

Resultatet av målar- och tecknarkvällen kanske inte blev det bästa världen skådat, men jag är ändå nöjd med tanke på att jag inte tecknat på ett halvår. Men framför allt var det förbannat roligt. Det är ju sånt här jag vill göra!