Heldag på bibblan

En av mina främsta ambitioner, om inte den främsta, här i livet är att bli lärd. Inte bara lite grann lärd, utan riktigt, riktigt lärd. Typ professor-lärd. Kunskap är en av de få saker som verkligen är beständigt, som alltid finns kvar vad som än händer. Ägodelar kan försvinna, jobb kan försvinna, människor kan försvinna men kunskap är något som alltid består. Därför satsar jag på att bli lärd, jag ska förstå världen. Som en del av denna ambition har jag bestämt att jag ska åka till stadsbiblioteket varannan lördag. Idag var det en sån där varannan lördag.

Bibblan, bibblan, bibblan. Jag älskar bibblan. Att i stadens mitt, bland stressens och ytlighetens kommersialism krypa in och gömma sig sig i lugnet är en underbar känsla. Att tappa bort sig bland bokhyllorna och kunskapen, att plocka, läsa och bara betrakta omgivningen. I hörnet sitter samma ovårdade hemlösa man som varje gång jag är på biblioteket, på samma stol. Ibland läser han något, ibland sover han. Idag läste han något och jag tänker att det livet verkar inte fy skam ändå. Jag sitter och läser alla de där tidskrifterna jag hade velat prenumera på men verkligen inte har råd med - Fronesis, Socialistisk debatt, Röda rummet, Ordfront. Mittemot sitter en gubbe och läser Proletären och verkar vara som de flesta andra som läser Proletären - skäggig, mysig men ändå allvarlig och antagligen ung 1968.

Jag lämnar biblioteket med lite mer lärdom och fyra böcker:

Richistan av Robert Frank
En resa genom den växande amerikanska ekonomiska överklassen och deras liv. Ska bli intressant, man vet för lite om hur överklassen egentligen har det.

Den Ryska Revolutionen av Rosa Luxemburg
Återigen ett ämne det känns mer eller mindre omöjligt att få kunskap om hur det egentligen var. Å ena sidan finns det de huvudsakligt västerländska kritikernas totala fördömande av Sovjet, pga gulagläger och svält och å andra sidan finns det den sovjetiska och sovjettrogna beskrivningen som lika lite går att lita på. Båda parterna har haft intresse av att inte berätta hela sanningen. Jag vill veta hur samhället verkligen såg ut och hur livet såg ut för vanliga människor. Rosa Luxemburg var revolutionär socialist och medverkande vid revolutionen men ställer sig samtidigt djupt kritisk till hur det nya samhället formades. Just därför känns hennes beskrivning mer trovärdig än många andras.

Betongen Brinner av Torun Börtz
Handlar om förortskravallerna i Frankrike härom året och dess orsaker.

Arbetarklassens återkomst av Göran Greider
Greider skriver om den verklighetsfrånvända men alltför vanliga uppfattningen att Sverige inte är ett klassamhälle. Har aldrig läst något av honom så jag tänkte att det var på tiden.

, , , ,